Italienska för invandrare...

Måndag 19 grader och sol. (Mmm, svensk som jag är kände jag tvånget till att ta mig 30 minuter i solen)


Där sitter vi tillsammans varje måndag H och jag, på ”italiano per stranieri”, i en rutten kall lokal och mitt i en farsliknande 3 timmars lektion. Samma fars återkommer även på onsdagar men då går jag allena, H utomlands eller i Milano. Farsen är som en fars brukar vara lite jobbig, men har vissa roliga inslag, och visst vi lär oss en del, men det går sakta…. Att bara ha hunnit igenom ett endaste verb och format ca 5 olika enkla meningar med rätt böjning på 3 timmar ger mig magkatarr, nästintill. H skrattar åt mig, ta det lugnt R, men jag kan inte låta bli att blänga på dessa tjattrande, fnissande och gapiga medkursare. Jag hyssar som värsta apmamman, när 8 läser högt fast bara en blev tillfrågad :) Och sista timmen hyssar H med haha. Sista timmen går åt till att få vissa elever att infinna sig på andra dagar då alla verkar komma samma dag och det är trångt!

Det låter som jag är missnöjd men nej, kursen ger ett konstigt "beroende".
Vi är en salig blandning människor, riktigt roligt, och det ger upphov till både frustration och asgarv. För att summera oss är vi många turkar, några filippiner, en belgare, en amerikan, en skotte, kroater, slovenier, indier, tyskar och svenskar, dvs Henrik och jag är svenskar. Idag har jag lagt 3 timmar på att lära mig böja ha….. Något jag förvisso känner att jag kan göra hemma på 15 minuter men vår lärarinna Paola gör att man ändå vill komma tillbaka. Hon är ett unikum, svårbeskrivet och med ett tålamod från out of space. Hon går inte vidare förrän alla dessa nationaliteter fattat precis allt hon tagit upp, varav man kan fastna på ett verb i 3 timmar :)

Jag skruvar en del på mig och översätter gapigt till engelska och franska och någon annan ropar ett ord på spanska eller tyska, indierna och filippinerna tittar konstigt på oss, men tillslut öppnar de sitt lexikon, tack och lov :) Men vi skrattar och suckar om vartannat, allihopa, mobilerna ringer överallt. Där springer världens sötaste 2 åring runt och Paola snubblade på henne flera gånger i detta trånga rum fullt av folk som vill lära sig italienska. Jag tror jag ska filma en lektion om jag får, H och jag kan skratta länge åt oss själva och allt som händer i det rummet. Vi lärde oss något idag, att aldrig fråga Paola om en verb bok eller dylikt på lektionstid, hon hämtar då efter att högt ropa att svenskarna vill detta, alla böcker under solen som kan vara bra när man vill lära sig italienska. Vi tyckte vi valde en snabbt eftersom det tog 25 minuter för henne att hämta alla dessa böcker, men hon tyckte vi skulle titta igenom alla, nej sa jag, vi tar denna. Ok, svenskan har bestämt sig!

Efter italiano per stranieri så tog vi en fika på torget i Como framför domen. Varmt och skönt, i alla fall för att vara höst. En snabb och god cappuccino blev det idag. Bröt trenden att alltid ta en latte macciato.

Vid lämning på dagis idag blev det som H trodde, ett otroligt ståhej om vilken vacker kille som klippt av sig håret. Monica visade stolt upp den nye O. Otroligt… ´Lilla H hade en superdag med alla löven vi samlat. Collage släng dig i väggen, de bygger en gubbe med löv i hans mage som de ska ha på sin Halloweenfest :)

Tennisen var en hit!! Lilla H vill gå varje dag. Där var hon och 4 killar och 3 lärare. Jag frågade på alla sätt och vis för att få in O med, men han får vänta tills nästa år, men fick en ballong…. Besviken liten kille och jag tog en fika under tiden H spelade. Sen ritade hon zebror och kaniner i sanden i tältet och alla barn tittade på och lärarna sa fantastiskt en till! Hon ritar så otroligt sanningsenligt, måste ha ärvd det från sin mormor att kunna rita.

Nu har vi trötta barn och en mamma som behöver ”jobba”. O börjar prata annorlunda, han vänder på meningarna ibland, är han trött eller är det italienskan som ”spökar”? Han sa nyss att Monica sa que bello till honom och att hans hår var corti corti. Orden kryper in i svenskan nu, redan, lillkillen. Lilla H är väldigt sliten måndagar, hon är inte lika snabb med språket och märker att O plockar upp det fort. Å andra sidan verkar O ha ett bra språköra, hans melodi är så rätt att man lätt blir avis …Vi kör på deras önskemål just nu, H vill gärna kursa så hon får det men vi märker att ansträngningen att lyssna på italienska både på dagis och på kurstimmen sliter på henne. Trots det vill hon ju gärna tillbaka så det kan ju bara vara positivt tänker jag…

Älskar att säga ordet punto domanda, avslutar med det som även kan skrivas:

punto interrogativo

?