Su casa e mi casa

Så kan sommaren summeras lite kort. Vi har bott i hyrt sommarhus och hos vänner samt familj. Vi har lånat ut vårt hus till svenskar och norrmän. Nu är vi hemma igen. Hemma bäst, trots en massa fina semester minnen!

Exilpappan körde hem bilen. Lilla H och lille O och jag flög till Malpensa idag mitt på dagen. Vi kom fram samtidigt : ) Idag skrotade vi alla nymoderniteter som vi brukar nyttja vid flygningar och långkörningar. Pennor och papper och böcker visade sig vara nog för en resa. Varför köper man dessa portabla dvd:er etc? Vi hade en urmysig flygning barnen och jag. De hjälpte mig tom med italienskan på planet samt bärande av väskor.

Väl hemma "på vår gata" fick vi världens mottagande. Jag blev så överraskad av våra underbara italienska grannar! Senora och senor Giuglio vart så till sig med sina pussar och kramar och glada tillrop att de till och med lyckades låsa sig ute! *S* Så vi fick klättra över deras grind och släppa in det härliga äldre paret till sitt hus igen :) Alessandro busade med barnen och bekymmrade sig över att vi varit borta så länge och att det nu återstår så lite tid innan vi flyttar igen.

Det känns vemodigt. Som sjutton. Samtidigt längtar vi alla efter att vara installerade i vårt nya hus och ha börjat skola och jobb igen. Både exilpappan och jag "byter" jobb, jag har signat ett kontrakt till jul, något som känns väldigt utmanande, spännande och riktigt roligt. Lite läskigt med. Pga av ansvaret. Eller pga det egna ansvaret. Men jag resonerar som så att tror de att jag kan det jag skrivit på att göra så kan jag väl det... ; ) Exilpappan blir anställd i Schweiz men med Sverige som arbetsmarknad. Så vi båda kommer att resa denna höst till samma plats. Stockholm. Eftersom jag saknar mina små syskonbarn som jag vill se ofta känns det väldigt bra att få träffa hela min familj och mina närmsta vänner de dagar jag kommer befinna mig i Stockholm.

Lilla H har bekymrat sig idag för att resa till Italienskan igen, inte till landet Italien eller Schweiz. Men så väl på plats efter 6 veckor i Sverige pratade de båda obekymrat på italienska. Lilla H säger rätt ödmjukt till alla hon mött idag att hon visst pratar italienska men inte tutti... Men känslan hon minns av hur tufft det var i början här har på dessa få timmar inte visat sig vara detsamma med hur det kändes idag. Exilföräldrarna pustar ut....

Imorgon är det några timmars jobb och vi turas om med att göra små utflykter med barnen som är lediga tom den 4 september. Vi kommer ta tag i resterande administratration när det handlar om flytten och utflytten. Vi kommer att bli världsmästare på att flytta.... Vilken merit : /

Tack alla ni som läst troget i sommar trots mina korta och glesa inlägg, jag har läst alla kommentarer och ska svara när tid finnes. Men nu är vi exilfamilj igen och bloggen kommer att uppdateras bra mer oftare!