fredag, september 29, 2006

Barnsligt utdrag kap 3.

-Veem är ni? frågade Alma-Linn, hon var inte så rädd nu, det var ju så små.
-Jag är Pjirr och det här är Pjorr sa den ena och pekade först på sig själv och sen på den andre.
-Pjiiirrr och pj-p-p-jorr? hon höll Bruna hårt hårt, tänk om de skulle ta henne igen! De kanske var starka som Pippi fast de var små. Men de hade snälla ögon tycka Alma.
-Just det Pjirr och Pjorr, sluta stamma tjejen, jag lovar dig att vi inte kan äta upp dig ens om vi vill. De båda små figurerna skrattade gott.
-Allllmmmma-Linn, förlåt, Alma-Linn heter jag. Hon sträckte fram sitt lillfinger för att skaka hand. Pjirr såg på Pjorr och Pjorr såg på Pjirr de nickade mot varandra och tog sedan hennes lillfinger och skakade den ivrigt med ett stort leende på läpparna.
-Kul att träffas Almis Palmis, har du något godis kanske, sa Pjirr.
-Va, godis?
-Ja godis, har du aldrig hört talats om godis, sa Pjirr irriterat. Pjorr slog Pjirr lätt i magen.
-Du måste ursäkta Pjirr, han kan vara lite oförskämd ibland, lyssna inte så mycket på honom. Om man inte lyssnar på honom brukar han rent av försvinna sa Pjorr och fnittrade.
-Pjorr är världens minsta Trul, det är därför han är så barnslig och måste vara kaxig förstår du men han växer om han äter lite mer, sa Pjirr och blängde på Pjorr.
-Trul, vad är det för något, sa Alma-Linn.
-Trular det är vi det, sa de i kör!
Innan Alma-Linn visste ordet av började de små trularna dansa och sjunga.

" Vi är två trular som på människor lurar när vi hål i deras väggar murar, vi är bara en och en halv centimeter och älskar allt vad kul heter! Vi lånar godis och kakor och allt annat smått och gott, och åt människorna vi lagar hål i väggarna så att det inte blir vått. Vi ser er men ni ser inte oss, sjung och rimma och rocka loss!"

När Pjirr och Pjorr sjungit färdigt kunde inte Alma-Linn låta bli att skratta, de små trularna var så små och roliga.
-Tjo och tjim och massor av rim, sa Pjorr och log. Gillade du vår lilla sång? Han satte sig på hennes kudde med de korta benen i skräddar ställning.
- Ja den var bra. Jag kan också en sång om mig själv, sa hon och sträckte på sig. När jag bodde hemma där jag alltid bott, innan mammas dumma jobba flyttade oss, fick vi på fritids skriva ett rim om oss själva. Ska jag sjunga den? frågade Alma-Linn.
-Ja, ja sjung sa Pjirr och Pjorr i kör!
-Ok, så här går den. ehhumm, Alma-Linn harklade sig "Almis är sex men sju den 15:e juli, då vill jag börja Tarzan skola för det tror jag är kuligt. Jag har en storasyster och en storebror, en lianmästare är vad jag vill bli när jag blir stor!" Amla-Linn sjöng för full hals och kände sig plötsligt jätteglad.
- Men du Amla-Linn, vad är Tarzanskola?
-Vet du väl, när man lär sig kasta sig i lianer.

-Vad är det för sång du sjunger Almis? Almas mamma klev plötsligt in i rummet.