onsdag, december 28, 2005

"Lasagne bianco", språkpussel och mentor efterlyses

Det snöade idag, och blåste snorkallt.... Vi tog en promis till vattnet och lekparken och cafét. För att sen ta båten in till stan. Så långt var det mysigt. Sen skulle vi till bergbanan och upp och äta polenta och ta ett glas vin. Men vi kom inte så långt. Det blåste så rått att vi vände och sprang in till stan, fick skydd innanför de gamla stenmurarna som omger stan. Ser ganska precis ut som de som omger Visby. Staden är väl ungefär lika stor med när jag tänker efter. Och precis lika mysig och pittoresk. Bara butikerna och restaurangerna och språket och arkitekturen som skiljer. Inte så bara kanske när jag raddade upp allt. Men Visby är en av mina favorit tillhåll, precis som Como är. Restaurangerna här är ju väldigt italienska, men idag mitt i blåsten sprang vi in till en riktig turistfälla till restaurang. Vi var för kalla för att ångra oss väl inne. Servicen usel men maten var värre, lasagne utan ragú, dvs utan köttfärs. Lite spår såg jag men inte mer. Riktigt urkig men dyr. Sånt gör mig riktigt surmulen. Och ärlig. Ibland är min italienska bättre än usel *S*

Gästgänget stannade i stan, "familjen ytis" smet hem.
Frågade bror min på båten på väg till staden om hur han skulle beskriva miljön där vi bor. Svaret blev: unikt, medelhavsinspirerat sett till arkitekturen och för att staden ligger omgiven av vatten. Alpinspirerat för man ser alper och berg vart man än är. Palmer och snö i samma vy (just nu då). Unikt annorlunda. Vackert. Hörde mig själv ropa till mina barn som satt på varsitt par axlar att vi bor inte bara här för klimatet är annorlunda... Ja, idag är det snorkallt, men vintern sägs det är kortare här :) *surprise* Svårt att få den känslan idag när vädret är identiskt med Stockholms dito, fast vi befinner oss dryga 200 mil söderut sett från Stockholm.

Lille O sa grazie senora till mig idag och log. Läggs språkpusslet när man är borta från dagis kanske? Dvs borta från där man utsätts för språket. Inte för att jag vill bli kallad senora av mitt eget barn men jag hör mer italienska nu än för någon vecka sedan, då de fortfarande gick på dagis. Är lite orolig för att vi är lediga i 30 dagar nu, för om de kommer att vara svårt för dem att gå tilbaka till dagis igen här. Jag har nu bestämt mig för att inte ta med barnen till Sverige i februari, det är för tidigt än och för nära inpå en lång bortavaro från dagis. Just nu gissar jag på att våra barn pratar italienska i mars/april först, att det lättar då. Dvs hela meningar och att de kan leka fullt ut med de andra barnen på förskolan.

Hemma har vi inte gjort mycket mer än lekt med lego och spelat barncharader, spelat dataspel och glott på TV. Innesittar dagar.

Svägerska shoppade två ursnygga par stövlar, ja alla hade köpt skor faktiskt. Här är skor snygga, av bra kvalité och tillskillnad mot allt annat billigt jämfört med hemma. Halva priset mot hemma sa någon. Mat och annat är istället urdyrt.

Imorgon bör vi hitta på något kul för barnen så att de kan få springa av sig lite energi. Har inte hittat typ Nickis, skridskobanor och annat som man komma på hemma. Kanske ska vi leta upp en skridskobana, eller bege oss in till Milano. Rean är blygsam här än, har ingen aning om den tar fart senare heller.

Drömmer om att jag har ett förlag som ger mig deadlines och kritik på vägen. Eller någon författare som bollplank. Som en mentor som jag hade i näringslivet, innan jag sa upp mig då. Tänk om det fanns ett mentorprogram för "novisawannabeförfattare" med :D! Jag har två bollplank, men ingen fackla i rumpan :) Men grymt tacksam för de jag har.

Buon Anno igen, jag har svårt att veta om jag hinner blogga innan nyår igen eller inte, men än så länge har jag ju det :=)