Ensamma mamman på båtutflykt....
20 grader och sol! (men höst luft)
Henrik fortfarande utomlands och solen lyser som en propp, t-shirt väder. Vilken härlig långhöst, är det alltid såhär i norra Italien? 20 grader den 29 oktober!
Man blir lite sliten efter 4 dagar som ensamförälder utomlands, inte för att barnen är jobbiga utan det är väl ansvaret och allt det nya runt om. Mer känslomässigt trött...
Tennisen igår var hysterisk, alldeles för många barn, men Villa Olmo där den kursen hålls är fantastiskt vacker och belägen vid vattnet. Trots att Hannahs kompis går där vill hon gå på den andra kursen. Jag förstår henne. Oliver och jag körde en fika ute i den vackra parken med 3 andra internationella mammor och deras barn som inte heller är stora nog att spela de med. Roligt att träffa dem och fick jag bestämma skulle det vara roligare om hon vill kursa där :)
Men det blir den andra. De var mycket mer strukturerade och lugnare, 5 barn istället för 15!
Kom tidigt till dagis igår och smygtittade in i lekparken, precis vid staketet på en bänk satt en liten flicka helt ensam, mitt hjärta sprack... Efter några minuter sa jag Hannah mjukt och hon flög till mig och vi pussades genom staketet. Vad gör du? Jag hittar inte någon att leka med bara, vart är Oliver? Jag vet inte, ropa lite på honom. Men då ropade alla fröknarna in barnen och Hannah ropade till mig att hon älskar mig. Satte mig i bilen och grät lite. Men hon verkar inte lika besvärad, hon säger att ibland har hon många kompisar. Min lilla flicka..... Hoppas språket lossnar snart så kommer det bli 1000 gånger lättare med att knyta kontakter. Det är i stunder som dessa som man undrar om man gjort rätt beslut i att flytta utomlands….
Inte så mycket fredagsmys då vi kom hem 18.30 och barnen var urtrötta och inte helt glada… Inte jag heller antar jag. Sov gott alla 3 och efter att ha tvättat lite etc på morgonen blev det en lång tur till piratskeppet, vi fiskade och bestämde oss för att ta båten till Como. Men först lät jag barnen förstå att jag behövde en kaffe, Hannah beställde åt mig och jag beställde vatten åt henne :) Kinderägg blev lördagsgodis. Vi satt ute på båten och tittade på när planen landade och tog av på vattnet. Promenerade till parken vid vattnet väl framme. Oliver ropade hej till en liten kille som går i hans ”klass” bytte telefonnummer med mycket trevliga sydafrikaner i vår ålder som har 3 små killar, varav ett tvillingpar. Det gick många sms idag mellan Cristina och mig tills vi kom överens om att vi ses på Halloweenfest hos dem imorgon med utspökade barn. Ska bli kul!
Måndag morgon till italienska Rivieran, äntligen fick jag tag i ett hotellrum, till ett bra pris med, bingo! Vi ska gå på Europas största akvarium med våra vattenbarn som älskar alla sorts vattendjur. Cinque terre tänkte vi hinna med också. Hujedamej, efter 6 timmars promenad är jag helt slut, barnen borde med vara det med deras korta ben….
Sonia har svarat! Nästa vecka börjar mina privatlektioner i Italienska, äntligen kan jag känna att jag får bra press på mig och kan få lära mig fort, jag otåliga människa…
Ciao e a presto!
Henrik fortfarande utomlands och solen lyser som en propp, t-shirt väder. Vilken härlig långhöst, är det alltid såhär i norra Italien? 20 grader den 29 oktober!
Man blir lite sliten efter 4 dagar som ensamförälder utomlands, inte för att barnen är jobbiga utan det är väl ansvaret och allt det nya runt om. Mer känslomässigt trött...
Tennisen igår var hysterisk, alldeles för många barn, men Villa Olmo där den kursen hålls är fantastiskt vacker och belägen vid vattnet. Trots att Hannahs kompis går där vill hon gå på den andra kursen. Jag förstår henne. Oliver och jag körde en fika ute i den vackra parken med 3 andra internationella mammor och deras barn som inte heller är stora nog att spela de med. Roligt att träffa dem och fick jag bestämma skulle det vara roligare om hon vill kursa där :)
Men det blir den andra. De var mycket mer strukturerade och lugnare, 5 barn istället för 15!
Kom tidigt till dagis igår och smygtittade in i lekparken, precis vid staketet på en bänk satt en liten flicka helt ensam, mitt hjärta sprack... Efter några minuter sa jag Hannah mjukt och hon flög till mig och vi pussades genom staketet. Vad gör du? Jag hittar inte någon att leka med bara, vart är Oliver? Jag vet inte, ropa lite på honom. Men då ropade alla fröknarna in barnen och Hannah ropade till mig att hon älskar mig. Satte mig i bilen och grät lite. Men hon verkar inte lika besvärad, hon säger att ibland har hon många kompisar. Min lilla flicka..... Hoppas språket lossnar snart så kommer det bli 1000 gånger lättare med att knyta kontakter. Det är i stunder som dessa som man undrar om man gjort rätt beslut i att flytta utomlands….
Inte så mycket fredagsmys då vi kom hem 18.30 och barnen var urtrötta och inte helt glada… Inte jag heller antar jag. Sov gott alla 3 och efter att ha tvättat lite etc på morgonen blev det en lång tur till piratskeppet, vi fiskade och bestämde oss för att ta båten till Como. Men först lät jag barnen förstå att jag behövde en kaffe, Hannah beställde åt mig och jag beställde vatten åt henne :) Kinderägg blev lördagsgodis. Vi satt ute på båten och tittade på när planen landade och tog av på vattnet. Promenerade till parken vid vattnet väl framme. Oliver ropade hej till en liten kille som går i hans ”klass” bytte telefonnummer med mycket trevliga sydafrikaner i vår ålder som har 3 små killar, varav ett tvillingpar. Det gick många sms idag mellan Cristina och mig tills vi kom överens om att vi ses på Halloweenfest hos dem imorgon med utspökade barn. Ska bli kul!
Måndag morgon till italienska Rivieran, äntligen fick jag tag i ett hotellrum, till ett bra pris med, bingo! Vi ska gå på Europas största akvarium med våra vattenbarn som älskar alla sorts vattendjur. Cinque terre tänkte vi hinna med också. Hujedamej, efter 6 timmars promenad är jag helt slut, barnen borde med vara det med deras korta ben….
Sonia har svarat! Nästa vecka börjar mina privatlektioner i Italienska, äntligen kan jag känna att jag får bra press på mig och kan få lära mig fort, jag otåliga människa…
Ciao e a presto!
posted by Var dags glimtarn at 5:34 em
1 Comments:
Lilla skruttan, de kan se så otroligt utlämnade ut när de är ensamma...skönt ändå att hon säger att hon har kompisar också. Älskar att läsa din blogg, Rebecca, fortsätt!!
Skicka en kommentar
<< Home