En vanlig dag?

En vanlig onsdag var det kanske idag, men egentligen finns det inte några vanliga dagar här för oss, ännu. Henrik lämnade barnen imorse och Monica tog tydligen lång tid på sig att titta på Olivers kära Pokémon kort. Att man kan älska 7 kort så mycket…. (han tom sover med dem!)
Både Henrik och jag tycker att Monica verkar mycket engagerad och växer på oss.

Hannahs fröken Sabrina kändes bra från början, väldigt varm men hon ler mest mot oss och säger inte mer än att Hannah är glad och äter allt och härmar allt hon säger, vilket ju är bra för språkinlärningen. Men vi märker att vår dotter kämpar, hon är verkligen tapper men stundom arg hemma. Precis som alla som flyttat utomlands med barn berättat om att deras 5 åringar var. Och det är ju bra att hemma är tryggt och att man kan pysa där. Men mest är hon ju go och glad och jag får flera gånger höra vilka fina och artiga barn de är. Att de delar med sig generöst men rättvist och kan leka utan konflikter. Mitt intryck av italienska barn har ju varit att de är så välartade så det känns som en stor komplimang från de italienska fröknarna. Hannah och Oliver är så glada säger de, det mår jag bra av att höra när jag går här hemma och oroar mig. Båda barnen verkar omtyckta av de italienska barnen vilket givetvis känns jätteskönt att se, de hälsar alltid och ropar hejdå. Det går att vara omtyckt utan att tala, att vara uppskattad kompis och rolig i en lek. Däremot är det ju svårt för Hannah med jämnåriga tjejer just nu eftersom de leker så mycket fantasilekar och babblar och babblar. Därför leker hon hellre med killarna säger hon. Deras lekar är inte lika komplicerade att hänga med i när man inte förstår språket.

I helgen berättade Hannah för första gången att hon kan en hel del italienska ord. Encora betyder mera, basta betyder att man ska sluta, va en classe betyder att man ska gå in och banjo är där man tvättar sig (tja det betyder ju badrum iaf), orsa är björn. Som vuxen blir jag imponerad att man förstår utan att någon någonsin översatt. Själv måste jag ju ha en förklaring från ordboken eller från en annan människa. .. Skönt med att hon berättar lite bara sådär.

Jag hade tennislektion imorse, Mamma Mia, det är verkligen explosivt om man jämför med att jogga, jag är högröd i en timme efteråt. Att spela tennis i en timme är så mycket jobbigare än att jogga länge, tycker jag. Måste vara alla dessa stopp och sen att man snabbt springer fram och tillbaka. Men det är så roligt, jag lär mig massor av Gregor som är min tränare, han är suverän på att se vad jag gör för fel. Servade alla bollar perfekt idag haha *stolt*. Bokade in Henrik på kurs på fredagar, han måste röra på sig maken min, och han älskar ju tennis liksom jag själv. No more soffpotatis *S* Känns bra att lägga pengar på att motionera och jag har räknat ut att det kostar ungefär som ett gymkort, men är 1000 gånger roligare! Ett plus är att Gregor pratar italienska enkom och kräver dito av mig, fast jag sa idag att fine men mitt ordförråd är ju begränsat så så mycket prat blir det inte från mig. Så jag kastade in en massa engelska ord när jag ville säga något och han ropar dem högt tillbaka från andra sidan nätet på italienska. Jag lär mig tennis och italienska samtidigt *S* Om jag skulle sammanställa mitt italienska ordförråd just nu skulle det nog vara en komisk läsning. Det skulle stå ord om barn, ord om städning, ord om tennis och lite vardags uttryck, ord om hus från vår husletartid när vi fick slå upp dubbelgarage etc. Kanske ska min nästa blogg vara mitt ordförråd.... :)

Oliver hade bytt sina Pokémon kort idag med en kompis som också hade kort med sig i sin ryggsäck, han sa stolt till mig att han sa NO när han inte ville byta något kort. De har det tufft att säga ifrån eftersom de inte vet vad barnen frågar så får de oftast ”dra det kortaste strået”. Men de lär sig, och vi har pratat om hur kroppen med kan säga ifrån.

Jag hängde upp lite tavlor idag, eller fotografier, Oliver utbrast att det var SÅ FINT, han ser alla förändringar direkt, har alltid gjort det. Nu har jag sänkt takhöjden lite mera på sina ställen. Kort om tavlor är vi förvisso men jag kan ju måla själv, måste köpa dukar och göra mina ränder i en serie tavlor som jag vill ha och som ju blir en billig tavla.

Norra Italien är fullt av bra outlets och billigt är det. Italienska möbler är 70% av priset och hamnar nästan på IKEAS prissättning. Det är alltså så mycket en italiensk soffa kostar utan mellanled, som en IKEAsoffa,… (fast det är ju inte oberänsat antal utan oftast en av varje kvar och små outlets.) Alessis outlet längtar jag till, liksom den med riktigt bra hifi prylar.

Barnen och jag gick och handlade efter dagis, de är suveräna på att hjälpa mig att komma ihåg, deras korttidsminne är iaf mycket bättre än mitt. Väl vid kassan tittade Hannah i vagnen och konstaterade att där fanns ingen mjölk. Nähä nä, hon pep iväg efter direktioner om vart mjölken står. Jag konstaterade sedan att ketchup hade jag glömt som jag lovat Oliver. Nejdå, det hade Oliver sett och redan lagt i…. Superhandlarna.

Just nu sitter Henrik och spelar kort med barnen, pokémon kort, som ingen av dem vet hur man gör men roligt verkar de ha!

Un abbracchio