fredag, februari 17, 2006

"Kwast"

Jag skrev om detta med i går kväll. Att precis nu händer "det"! Språkpusslet läggs och våra barn håller på att bli två-språkiga. Det känns urhäftigt som förälder att höra hur det fullkomligen exploderar. Precis den tid som vi fått höra från andra "invandrar familjer" att det hände dem med, eller deras barn. 5-6:e månaden, det är DÅ det exploderar och hela meningar kommer. Senare går de ofta över till att leka uteslutet på italienska. Nåväl, vi får se.

Att jag skriver om detta nu på förmiddagen med är för att vid frukostbordet i morse sas det flera korta italienska meningar. Samt för att svenskan är lite "rolig" just nu, främst för lille O. Jag rättar och anmärker (ehm), han vänder och vrider på meningarna. Har inte alls märkt detta hos lilla H. Men så i morse så sa lille O att i en film han sett så flög barnen på en pinne. "-En kvast"? frågade jag. "-JA JA mamma, sa lilla H, en kwast var det! Eller hur säger man nu då en kwast, nej en kwast, nej jag kan inte" log hon. Jo klart du kan, v uttalas "ve" på svenska. Ja på italienska säger man inte så mamma. Hon log och försökte tyst en gång till, men uttalade ordet som om det vore ett italienskt ord. Hm.... Ja lite "språksoppa" förstår jag att det är i deras huvuden just nu. Men att orden naturligt uttalas på italienska, då det är ett ovanligt ord de inte sagt förut, så blev det på italienskt vis! Så intressant tycker jag detta är. En otroligt spännande tid nu, då barnen är glada på dagis, har kompisar, har aktiviteter som tennis och kompisar där med, och börjar prata på ett nytt språk. Tror jag kommer blogga en hel del om detta.

Mitt hjärta ropar JA UNDERBART men mitt huvud säger även "shit" tyst.... De springer om med hull och hår och jag kommer att bli rättad 1000 gånger till, jag kommer behöva fråga dem om vad vissa saker betyder. De kommer att växa vilket är underbart. Jag kommer att få sota för att jag "retat" min mamma så länge jag kan minnas för hennes svenska. Mamma, nu får jag igen. :)

12 grader ska det bli idag, inga 18 som de lovade... Med handen på hjärtat känns det som knappa 8 grader. Men det är sol och vi är skonade från mörker. Här är oftast soligt och inte en enda gång i vinter har jag tänkt på att det blir mörkt tidigt. Fast solen gått ner strax före 18.00 i december, så kändes det ändå som sent för en svenska....

2 Comments:

Blogger Ina said...

Vad härligt snabbt det vände!! Nyss var hon ledsen, liten och olycklig - nu kavat, glad och skojfrisk. GRATTIS! Prata gärna om språken, jämför och lek som ni gör - men fortsätt att prata bara svenska utan inblandning av italienska. Det gäller ju att vara rädd om svenskan för det är ur den ett nytt språk ska hitta identitet. Nu blev jag svenska2-lärare :-) !
Glad blir jag för er alla i alla fall!

8:16 em  
Blogger Var dags glimtarn said...

Ja det har vänt nu och det är verkligen skönt. MEN hon har en bit till en "bästis" och en bit till språket är på plats, men är glad. Lille O är mer obekymmrad då han har kompisar utan att behöva prata, ja yngre helt enkelt. Att bara prata svenska blir svårt för mig men jag VET :) Jag är ju redan inkonsekvent med engelska ord, men rättar ofta. Lille O:s svenska är just nu rätt "usel" tycker jag...

9:47 em  

Skicka en kommentar

<< Home