torsdag, mars 23, 2006

Dagen blir inte alltid som man tänkt sig...

Idag skulle jag sitta och skriva. Har nya uppslag och saker jag ville testa att skriva. Maken tog bilen i ottan till flygplats långt borta då jag och barnen skulle få skjuts med vänner till skolan. Så ringer mobilen tidigt, vår minsta vän i den familjen ligger på sjukhus, hon är en vild liten 3 åring som olyckligtvis bröt benet igår. Jag hämtade denna lilla tjej från skolan igår då hennes storasyster var sjuk. Hon ville leka hos oss men jag hade lovat barnen att gå och bada så fick säga att det fick bli en annan dag. Hennes mamma släppte ut henne på hennes lilla skoter, hon for iväg, föll och bröt benet! Poverina... Det är dagar som dessa jag är glad för att jag köper leksaker och lägger i en presentlåda. Har man brutit benet ska man definitivt skämmas bort lite.

Så ingen bil, ingen skjuts. Att ta en taxi till skolan känns tokigt en dag som idag. Det är strålande sol och förväntas bli 17 grader igen. Vi tar en "semesterdag". Vi tar det rätt ofta just nu när lilla H tyckt det varit jobbigt och det verkar vara en bra medicin. Lite paus från italienskan och 5 års. Här är 5 års inte skolpliktigt, utan man börjar skolan det året man fyller 6 år istället, dvs första klass. Jag tänker ibland på beroende på när vi flyttar hem att det kanske är tur att de börjar ett år tidigare här. För om våra barn skulle ligga en årskurs före de andra barnen i Sverige har de tid på sig att ta igen den svenska de missar här.

Jag har länge varit med på en mailinglista. Ända sen lilla H föddes. Där samlas ett gäng morsor som jag mest känner till via namn, men idag så många år senare känner ändå. Där ger vi tips och råd och vädrar tankar om barn. Häromdagen skrev en mamma ett inlägg om nya rön om skrivinlärning. Att man i Norge börjar använda tangentbordet som första steg till att lära sig skriva. Jag läste igenom detta för det intresserar mig och sen några dagar tillbaka får jag inte ha mitt tangentbord i fred. Vi har snart inga papper kvar i skrivaren heller. Barnen skriver sagor, skriver, skriver, skriver. Stora punkter, lille O med versaler och lilla H med gemener. Själv valt. Lille O skrev för första gången sitt namn igår, fast på datorn. Lilla H som lätt kan skriva alla bokstäver börjar nu sätta ihop ord, självmant. Dessa nya rön blev en stor fluga hemma hos oss!

2 Comments:

Anonymous Anonym said...

Jag läste också om den norska undersökningen. Han sade något som en fransk lågstadierektor också sagt:
Ett barn som kan skriva kan läsa, men ett barn som kan läsa kan inte alltid skriva.

1:38 fm  
Blogger Var dags glimtarn said...

Hej tolken! Kul att du hittat hit! Ja det stämmer ju bra...

10:26 fm  

Skicka en kommentar

<< Home