Djupdykning....
Att ta ett långt djupt andetag. Att dyka långt långt ner.
Tiden känns som den står stilla, fast den faktiskt rinner iväg.
Väl uppe vid ytan igen, en lång utandning och ett nytt andetag. Man ser sig omkring, vart är jag? Alla sinnen har på något sätt laddats om. Fast de inte stängts av alls, bara använts annorlunda.
Som om luktsinnet satts på för första gången känner jag nu en varmare doft, renare. Och luftpassagen som gick igenom mina lungor vid första andetaget här är klassad som en av de renaste i världen.
Synintrycken är nya, fast ögonen tidigare varit vidöppna, över som under ytan. Nya vyer presenteras, här är det höjd, berg och vatten, fallskärmshoppare, vart jag än vänder mig.
Här på 200 meter över Lago Maggiore, 400 meter över vattnet ser man nedan en miljon lampor om kvällen, månljus och stjärnor.
Ljuden är annorlunda, nya kyrkklockor som plingar på med ny ton än tidigare bekant, helikoptrar istället för hydroplan hörs och tyska blandat med italienska.
Känslan i det nya huset är efter djupdykningen förvånansvärt... riktigt bra.
Vi kommer bra överens, huset och vi. Så här i början.
Smakerna nya, mjölken god och chokladen den bästa. Ölen för stark och vinet hämtar vi nog i Italien. Utbudet på nya smaker är stort efter ett besök igår vid mataffär, vi har inte ens börjat lära oss vad vi tycker om här. En resa jag älskar, att smaka mig fram, att i affären välja en konstig produkt som man knappt vet vad det är, för att sedan gilla eller förkasta.
Det sjätte sinnet säger mig att det kommer bli bra. Att den senaste djupdykningen som jag finner en flytt att vara, är värd all sin tid och effort.
Vi är på plats i Schweiz, allt är nytt och imorgon börjar vardagen. Första klass för lilla H, en stor dag. Lille O blir störst på nya förskolan. Jag börjar mitt nya jobb. Möblerna trängs på varandra men vi verkar alla lugna och den rena luften verkar ha en lugn inverkan på oss alla. Vi har tytt den långa listan från skolan, små tygpåsar med tandborste och linneservetter packade. Morgondagen känns välkommen.
Tiden känns som den står stilla, fast den faktiskt rinner iväg.
Väl uppe vid ytan igen, en lång utandning och ett nytt andetag. Man ser sig omkring, vart är jag? Alla sinnen har på något sätt laddats om. Fast de inte stängts av alls, bara använts annorlunda.
Som om luktsinnet satts på för första gången känner jag nu en varmare doft, renare. Och luftpassagen som gick igenom mina lungor vid första andetaget här är klassad som en av de renaste i världen.
Synintrycken är nya, fast ögonen tidigare varit vidöppna, över som under ytan. Nya vyer presenteras, här är det höjd, berg och vatten, fallskärmshoppare, vart jag än vänder mig.
Här på 200 meter över Lago Maggiore, 400 meter över vattnet ser man nedan en miljon lampor om kvällen, månljus och stjärnor.
Ljuden är annorlunda, nya kyrkklockor som plingar på med ny ton än tidigare bekant, helikoptrar istället för hydroplan hörs och tyska blandat med italienska.
Känslan i det nya huset är efter djupdykningen förvånansvärt... riktigt bra.
Vi kommer bra överens, huset och vi. Så här i början.
Smakerna nya, mjölken god och chokladen den bästa. Ölen för stark och vinet hämtar vi nog i Italien. Utbudet på nya smaker är stort efter ett besök igår vid mataffär, vi har inte ens börjat lära oss vad vi tycker om här. En resa jag älskar, att smaka mig fram, att i affären välja en konstig produkt som man knappt vet vad det är, för att sedan gilla eller förkasta.
Det sjätte sinnet säger mig att det kommer bli bra. Att den senaste djupdykningen som jag finner en flytt att vara, är värd all sin tid och effort.
Vi är på plats i Schweiz, allt är nytt och imorgon börjar vardagen. Första klass för lilla H, en stor dag. Lille O blir störst på nya förskolan. Jag börjar mitt nya jobb. Möblerna trängs på varandra men vi verkar alla lugna och den rena luften verkar ha en lugn inverkan på oss alla. Vi har tytt den långa listan från skolan, små tygpåsar med tandborste och linneservetter packade. Morgondagen känns välkommen.
posted by Var dags glimtarn at 11:35 fm
2 Comments:
Sweet little kidkid thankyou for the drawing!!!!I cant ring and say how was school and thankyou as I need a new number to ring.Love you guys:-)
sarachella - Än så länge känns det över all förväntan...*håller tummarna*
Sara - Tack!
Mammamamma - I call you ( but by now at least you hav it):)
Skicka en kommentar
<< Home