Balansgång och akutmottagning
Käre lille O har ramlat från 2 meters höjd. Rätt på vänsersida av pannan, på en vass sten. Jag har aldrig sett så mycket blod, jag har aldrig varit så uppskakad av ett barns olycka tidigare. Ärligen brukar det vara jag som slår mig i vår familj.
Det var ett långt dygn igår, CT scan, näringslösning och dropp. Väntan och forsande blod och stängande av sår. Men mest minns jag en liten olycklig kille.
Lille O var tapper, han var livrädd för röntgenmaskinen men låg ändå helt stilla. Han förstod allt barnläkaren sa och svarade artigt mitt i all misär. Själva fick exilpappan och jag flera ord översatta. Men lille O förstod precis. Han grät mycket, höll sig lugn ändå och ville bara somna. Han mindes först inte vad som hänt. Sen mindes han som tur var. Närminnesförlust är inte att leka med.
Han har hjärnskakning och ett djupt sår som nu läker fint. Han bearbetar gårdagen med små utlåtanden om vad som hände, titt som tätt. Han vet mycket väl att han inte får springa hoppa eller se på TV. Han tar det som en prins, sin hjärnskakning.
När blodet forsade så att jag fick kupa mina händer så att han inte skulle få blodet i ögonen tystnade han och sa bara, stoppa blodet mamma, stoppa blodet. Tårarna föll och jag skrek på hjälp. Vi fick fantastisk hjälp ända från lekplatsen till utskrivningen. Akuten och exilpappan fungerar excellent i krissituationer.
Lille O påtar just nu i vår trädgård med sin fina present han fått, lungt och stilla pratar de om sjukhus. Solen skiner som tur är och t-shirt är allt han behöver idag. Han som inte gillar att ha mycket kläder på sig sken direkt upp imorse och sa, bara t-shirt väder!
Det var ett långt dygn igår, CT scan, näringslösning och dropp. Väntan och forsande blod och stängande av sår. Men mest minns jag en liten olycklig kille.
Lille O var tapper, han var livrädd för röntgenmaskinen men låg ändå helt stilla. Han förstod allt barnläkaren sa och svarade artigt mitt i all misär. Själva fick exilpappan och jag flera ord översatta. Men lille O förstod precis. Han grät mycket, höll sig lugn ändå och ville bara somna. Han mindes först inte vad som hänt. Sen mindes han som tur var. Närminnesförlust är inte att leka med.
Han har hjärnskakning och ett djupt sår som nu läker fint. Han bearbetar gårdagen med små utlåtanden om vad som hände, titt som tätt. Han vet mycket väl att han inte får springa hoppa eller se på TV. Han tar det som en prins, sin hjärnskakning.
När blodet forsade så att jag fick kupa mina händer så att han inte skulle få blodet i ögonen tystnade han och sa bara, stoppa blodet mamma, stoppa blodet. Tårarna föll och jag skrek på hjälp. Vi fick fantastisk hjälp ända från lekplatsen till utskrivningen. Akuten och exilpappan fungerar excellent i krissituationer.
Lille O påtar just nu i vår trädgård med sin fina present han fått, lungt och stilla pratar de om sjukhus. Solen skiner som tur är och t-shirt är allt han behöver idag. Han som inte gillar att ha mycket kläder på sig sken direkt upp imorse och sa, bara t-shirt väder!
posted by Var dags glimtarn at 4:23 em
4 Comments:
Ojojoj, jag blir skakig bara av att läsa om det. Så skönt att allt gick bra till slut, men jag vill knappt tänka på hur hemskt det måste varit för er alla. Stackars lille prinsen (och mamma och pappa!)!
Tårögd och skakig känner jag mig efter att ha läst din senaste blogg. Skönt att allt ordnade sig till det bättre så fort! Barnkroppar är så fantastiska som läker så oerhört fort och bra. Och tänk hur stolt han måste känna sig över att ha förstått allt läkaren sade och fick även översätta till mor och far. Inget ont som inte bär något gott med sig, oavsett hur illa det varit i stunden. Förresten, kan inte ni skicka över lite sol!? :)
Moderna- jag med, blödig när det handlar om mina barns olyckor : /
Sarachella- Ja det har gått bra, trots allt. Usch ja, man tar liksom på sig alla känslor direkt...
Sunflower- Ja han var stolt över det! Jag var så impad, man fattar inte riktigt hur bra de fattar....Sol ja, här är 23 grader och inga moln, ska blåsa lite åt norr och er :)
neonglitter- usch ja, hoppas det räcker med olyckor nu, fast det är väl bara början... : /
Skicka en kommentar
<< Home